Vänskap och öråd

Har ändrat utseendet på bloggen, men ändrar nog snart igen ska bara lista ut hur jag ska göra för att få det som jag vill ha det ;)

Min munn läker jättebra och min hamsterkind är nästan helt borta. Feels good =)
Och ni bara "Lisa nu har vi hört om din jävla tand hur länge som helst, händer det inget annat i ditt liv?"
Haha det gör det iofs knappt eller inget som betyder lika mycket som att få mina tänder fixade som jag velat så länge.
Men visst kan jag skriva om något annat för er skull =)

Igår träffade jag två av mina kompisar som läste ett av mina blogginlägg för ca tre månader sen och totalt missuppfattade allt. Dem ignorerade mina meddelande under en månads tid, tills jag frågade varför dem inte svarade. Då berättade dem att dem blivit jätteledsna för det jag skrivit och jag förklarade att den enda delen i det inlägget som dem skulle ta åt sig av var delen där jag säger att inte alla ska ta åt sig. Jag sa även att det vore bra och träffas och prata ut, det tyckte dem med. Så vi bestämde en tid som dem inte kunde, dem "avbokade" våra bestämda träffar tre gånger. Igår när vi träffades var fjärde gången vi hade bestämt. Och trots att det var dem som avbokat varje gång så var det jag som fick hela tiden fråga när vi kunde träffas, det kändes som en prislapp på vänskapen.
Och tanken var ju att jag skulle berätta vad som hade hänt som gjorde att jag var så arg att jag skrev inlägget.
Så berättar det för er med.
Jag var ute med en kompis och festade. Jag fick syn på en snubbe jag känner till som min kompis inte känner överhuvudtaget. Jag sa det till henne för att jag fick lite panik och ville gå till andra sidan. Hon tyckte att snubben(han får heta det här) och hans kompisar kunde passa våra jackor. Det lyckades hon övertala mig till på villkoret att dem bara skulle passa våra jackor. Så vi gick fram hälsade och frågade om vi kunde lägga våra jackor där, vilket vi självklart fick. Jag och min kompis skulle dansa så hon sa till honom att följa med, trots att jag sa nej flera gånger. Tillslut tog hon tag i honom och drog med honom upp på dansgolvet. Så vi dansar en liten stund alla tre innan hon dansar iväg med några andra och lämnar mig ensam med honom. Han flyttar sig då närmre börjar tafsa och försöker kyssa mig. Jag plockar bort hans händer men dem kommer tillbaka. Där kände jag mig ändå rätt liten och väldigt ensam. Men jag visste att han skulle göra så det var därför jag inte ville vara i närheten av honom. Han vet inte vad ett nej är, han fattar inte sånt. Ser jag honom på stan så går jag omvägar.
Hon kommer till slut tillbaka och vi går till toaletten där jag sa till henne att jag inte vill vara i närheten av honom. Hon börjar prata om något helt annat och jag blir då så full av ångest att jag inte hör vad hon säger. Men innan vi går ut igen så sa jag att vi tar våra jackor, går ut och röker och sen håller vi oss undan från dem.
Så vi tar våra jackor, ångesten lättar lite tills hon ber dem att passa hennes cider. Det var bara lite kvar på botten som hon kunde tagit i ett svep om den nu var så viktig.
Det var mycket folk ute den kvällen, det och stark ångest går verkligen inte ihop. I ren panik knuffade jag mig ut. Hon kom en stund efter.
Jag säger att jag vägrar att gå in igen.
Så vi går till corner och jag beställer mat: När jag precis betalat så ringer hennes telefon och hon pratar i den hela tiden jag äter, när vi väntar på bussen, när vi åker bussen, när vi kommer hem till mig, jag hinner att ta ut mina hundar, tvätta av mitt smink, gå och lägga mig och somna innan hon har lagt på. I ca fyra timmar pratar hon i telefonen på vår utekväll. På morgonen hinner vi prata ca en kvart innan telefonen ringer igen och det är samma person som kvällen innan som ringer. Personen som ringde är en Riktig Skitstövel men det behöver vi ju inte gå in på nu. Jag hinner iaf att gå ut med hundarna, äta frukost, prata med mina föräldrar och se på en och en halv film innan hon lägger på. Och då ska hon nästan åka hem. Tack för ditt sällskap, typ inte alls. Hon sa när hon åkte att hon skulle ringa samma kväll eller dagen efter, det har gått tre månader och hon har fortfarande inte ringt. Efter den kvällen kände jag att den typen av vänskap är jag inte intresserad av. Vet att det kan vara svårt för vissa att förstå =P

Så igår iaf skulle jag prata igenom allt med dem som missförstått allt och tagit åt sig av helt fel saker. Kändes sådär när vi väl satt där. Dem hade ju självklart haft jättemycket tid att prata med den andra om vad som hänt men att komma till mig som var den som var arg och fråga var tydligen alldeles för svårt.  Sen innan vi skulle gå så sa den ena att hon skulle ha fest idag och frågade om jag kunde komma. När jag sagt att jag kan, så säger hon att hon måste kolla med tjejen jag var ute med om det är okej med henne att jag kommer. Jag förstog det inte då och inte nu heller varför hon var tvungen att kolla med någon annan om vem som fick komma på hennes egen fest. Och självklart fick jag inte komma för hon som var dum mot mig, känns jätteschysst verkligen. Så jag blev förbannad och försökte ringa två gånger för att prata, inget svar. Så skrev på facebook och mitt meddelande var läst innan en minut hann att gå, ojdå! =P
Jag hade hoppats på att dem skulle vara opartiska, att alla var välkommna och fick bete sig vuxet. Men så var det inte.
Vänskap ska vara något enkelt, jo tjena! Vänskap är inget jävla ö-råd! Man kan inte utesluta en enda från en grupp för något som i det stora hela inte spelar någon roll. Eller det är klart man kan, jag är ju inte den första som blev utröstad så att säga. Men är det på den nivån er vänskap är så är jag precis lika intresserad av den som en stor hög bajs- med andra ord inte alls!
Tack för 6 år eller vad det är men det räcker nu ;)

Inlägget hittar ni HÄR.
Och flickor som antingen är skitsura på mig nu eller sitter och skrattar åt mig läser ni inlägget igen kan ni se att jag tagit bort namnet som stog där förut. Don't worry ;)
Bränn inte köttet och drick inte för mycket- bara ett tips för en bättre kväll.

Tjolahopp! =D